onsdag 3 november 2021

Bänken under lönnen & Alla helgons dag


Tänkte  visa platsen som jag tänkte mig en bänk på
 som jag skrev om i gårdagens inlägg.


Här mot vägen kan man då luta sig sittandes på en enkel bänk som eventuellt kan vikas ner för att sedan fällas upp då man vill sitta där på hösten.
Resten av året är den liksom lite i vägen här då man vill åt vattenslangen.
Man kunde göra göra en sits bara får fundera på det...

Men tänk ändå att sitta därunder när lönnen skiftat till rött!


Idag var jag ute & gick i regnet för att ta hem granris jag sett massor av i området.
En väg som ej är för bilar där lastas det av trädgårdsavfall dvs. nersågade rhododendron, gran & tuja.
Perfekt nu när man vill börja så smått med att pynta.
I år fanns det massor av tuja toppar så de tog jag av. 


Så tog jag granris med stora kottar som jag gjorde 
en gravdekoration av till mormor & morfars grav.
Mormor älskade tagets så tog några & pynta med så kändes den mer personlig 💕
Nu är jag hemkommen igen från kyrkogården där jag var med ´den ömma moderna´ så hon fick tända ljus på sin mor & fars grav & lägga dit dekorationen.
För mig är de på landet i sitt soldattorp & inte på ngn. kyrkogård.
Men vi känner alla på olika sätt & inget är rätt eller fel.
Modern vart nöjd över att få återse graven rensa lite, fixa & göra fint.
Det respekterar jag & det känns fint att hjälpa henne med det.

I helgen är det Alla Helgons dag & då åker jag till en annan kyrkogård där min pappa ligger i minneslunden. Det är så vackert med alla ljusen så det vill jag göra även om jag inte känner att pappa ligger där eller gör han? Vart är han annars ja jag vet inte har ingen tydlig känsla när det gäller honom så som jag har med mormor & morfar....så kan det oxå vara.

KRAM från mig!

 

4 kommentarer:

Carina sa...

Ja var finns vi sen? Tänker att du måste ha fantastiska minnen som placerar dina morföräldrar vid deras sommarhus. Och vem vet vad som händer om du får en bänk under lönnen? Platser att stilla reflektera på är alltid rätt.

Kram, Carina

Maribel sa...

Hej Helena!
Vilket fint inlägg. Tror tanken är viktigast, var man tänder ljus är mindre viktigt. Bänken kan inte ha en bättre plats.
Ha det gott /Kram, Marika

HWIT BLOGG sa...

Så fint inlägg...tänkvärt. Ja tanken är viktig, alla minnen...det var gudomligt vackert på kyrkogården igår med alla tända ljus. Man blir lite rörd.
Bänken kommer att bli perfekt där under lönnen!
Kram från Titti

Villrose sa...

For en farge!
Ja, de som ikke er her lenger skal minnes, men hvor er de?
Klem,
Irene