söndag 3 januari 2016

April, Maj & Juni..

Årskrönika del 2 
April april din dumma sill jag kan lura dig vart jag vill!
Lite lurigt väder i april men ljuset börjar ge liv till kropp, själ & trädgården!


Buskpionen så vacker i motljus!


Likaså julrosorna.


I Maj snöar jag in på gräs & klöver riktigt ordentligt!


Maj månad & julrosorna går mot slutet av sin prakt.


Jag unnar mig buketter av tulpaner, förgätmigej & vårärt.


Min blogg blir veckans blogg på Besökstoppen.


Ett reportage om mina fuchsior publiceras i Året Runt.


Återigen är det bästa Annika Christensen & Ulrica Otterling som gjort det.
 Annika bloggar på http://naturligating.blogspot.se/ & är flitig på Instagram.


I Juni laddar jag för min första 'trädgårdsvisning'
 Det är Eskilstuna Trädgårdsförening som ska komma.
Innan de kommer vilar jag i 'Sigges Bodega'  känner mig lugn det går som det går.
Det strömmar in folk i trädgården jag undrar vad jag gett mig in på...
Allt går bra 45 personer kommer jag fattar inte att så många ville komma!
.....
Sent samma kväll när alla besökare lämnat trädgården
 händer något som jag inte berättat om eller skrivit om någonstans...
Men kanske har ni ändå förstått....


Vår högt älskade Siggeblir akut sjuk....
Vi åker till veterinären & han opereras akut.
Han överlever operationen men när vi åker för att hämta honom 
ringer veterinären & säger att hon inte tror att han kommer återhämta sig.
 Hon säger att det bästa för honom är att få somna in..
Han är gammal 10,5 år & har en del krämpor.
 Vi visste att det förmodligen var hans sista år i livet det har vi länge förstått.

Vi åker & är med honom in i det sista ...han somnar in lugnt & stilla ...
Inget är sig likt efter denna dag.
 Semestern & sommaren blir tung så tung.
 Vi gör så gott vi kan, tar oss för saker umgås med vänner.
 Tar långa promenader.
 Men sommaren & hösten är som att vara i en bubbla...

Men älskade vän, min fina härliga hund finns inte längre & det är så tomt & tyst.
I trädgården känner jag mig ensam, saknar hans ständiga närvaro...

Jag har länge tänkt skriva om det men har inte kunnat ta mig för det 
 men nu kände jag mig redo.

TACK för att du kikade in till mig en stund.
Lämna gärna en hälsning det blir jag glad för.
KRAM
från
mig!

8 kommentarer:

Tant Otteskrufv sa...

Du har så fint ljus i dina bilder! Julrosor...längtar jag efter. Hittar inga bra ord till tröst men kommer att minnas Sigge och hans plats i er trädgård.

Gunilla Teckenberg sa...

Ååh Helena, har anat det då huvudpersonen på bloggen inte längre dök upp i inläggen.

Tiden läker inte alla sår...

Jag har förlorat alla mina djur och det blir inga fler, avskedet blir bara svårare för varje gång.

Kramar till dig

Gunborg Uhno sa...

Å det som gör så ont.Man vill ju så gärna ha dom kvar runt oss.Sänder en kram som en liten liten tröst./gunsan

Lotta Lindberg sa...

Älskade Sigge, sån härlig och speciell liten varelse! Saknar honom oxå! Kramar!

Sussi.Sussinghurst sa...

åhhhh, hvor er det trist, at miste et kært familie-medlem er så svært. Men det er et meget smukt billede du har taget af ham, der i alle blomsterne

Händigakvinnan sa...

Undrade och förstod efter ett tag. Det är det hemskaste med att ha hund. De lever så kort tid i förhållande hur stort rum de tar i ens liv. Ändå är det värt det. Säger ofta - tänk, vi har en hund! Sorg tar tid.
Kram

Birgitte sa...

Hej Helena. Nej, jeg blev godt nok ked af at læse, at Sigge er gået bort. Den var så klog og god. Forhåbentligt havde den ikke ondt!
Det er en flot kavalkade du viser og flot at du sådan kommer i avisen.

Else-Marie Olofsson sa...

Så eländigt sorgligt! Men samtidigt ser jag ju överst i bloggen att ni har valt ut en ny liten vovve! Så roligt ni ska få! (Och jobbigt...)

Även vi miste ett älskat husdjur dagarna efter jul, vår lilla kisse har haft njurproblem i över ett år, och nu gick det inte längre. Det känns som om hon finns i huset fortfarande, och det knarrar i trappan och tassar på fönstret. Så länge det känns så finns hon ändå kvar på något vis. Men det är så hemskt tomt efter henne!

Kram/Else-Marie