Just nu i min trädgård glädjer hepaticorna mig var dag. Blåsipporna alltså. Låter så tokigt tycker jag att kalla dem det när de har olika färger & namn men aja så är det.
Denna ljuvliga skönhet heter hepatica nobilis ` Rubra Plena`
Är den inte heeelt underbar alltså 💜💜💜
Denna hittade jag i skogen i helgen. Så rar med sina blå kanter & rosa pistiller 💙
En rosa skönhet har troget glatt mig vid växthuset varje år. I höstas fick den flytta ihop med de andra. Jag använde rodhodendronjord & täckte runt om med löv. Lika troget som alla andra vårar kom den upp i år igen 💕
Ungersk blåsippa Hepatica transsilvanica är den ludnaste av dem alla med många kronblad. Det som är mest iögonfallande är bladen som är 5 flikiga. Dock är de fula nu efter vintern men det kommer det nya sen.
En tuva i all sin enkelhet skogsbrynet ute i skogen är inte så dumt heller 🙂 Det är någonting med vårens första blommor som gör att jag måste ner i marknivå & iaktta dem på nära håll. Tankar om barndommens blåsippsbacke kommer tillbaka minnen från en tid för länge sedan. Jag minns att jag alltid plockade hem en bukett till mamma. Allt enligt hennes förmaning att bara ta en blomma från varje planta här & där. Så vill jag minnas att hon satten dem i en äggkopp.
Jag skulle gärna ha fler sorter gärna en dubbel blå. Hoppas någon gång finna en sån jag kan köpa 🙂 Har rostiga korgar över varje planta & det är för att vår boxer Dirren a 40 kg inte ska trampa ner dem 🤪 Annars trivs de bra här i vandrande skugga. Det är mycket buskar runt omkring som gör att det inte blir för soligt för dem.
TACK för att du kikade in. KRAM från mig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar